Kommunstyrelsen antar remissvar om livsmedelsstrategi 2.0

Smedjebackens kommunstyrelse har antagit kommunens remissvar till Region Dalarna om förslaget till Livsmedelsstrategi 2.0 för Dalarnas livsmedelssystem 2026–2030. Remissvaret ska överlämnas till Regionala utvecklingsnämnden vid Region Dalarna, som ansvarar för att ta fram den regionala strategin.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutade att ställa sig bakom Smedjebackens kommuns remissvar till Region Dalarna och att remissvaret ska överlämnas till Regionala utvecklingsnämnden vid Region Dalarna. Därmed är kommunens synpunkter formellt inskickade inom remissförfarandet.

Bakgrund

Livsmedelsstrategi 2.0 för Dalarnas livsmedelssystem 2026–2030 är ute på remiss. Smedjebackens kommun framhåller i sitt svar att kommunerna har en nyckelroll i att genomföra strategin i praktiken. Detta gäller bland annat fysisk planering, näringslivsutveckling, offentlig upphandling, måltidsverksamhet, utbildning, miljö- och hälsoskydd samt beredskap.

I remissvaret påpekar Smedjebacken också att förutsättningarna skiljer sig mellan länets kommuner, till exempel när det gäller jordbruksmark, företagsstruktur, avstånd, befolkningsunderlag och tillgång till arbetskraft. Kommunen är positiv till strategins inriktning men lyfter flera områden där dokumentet bör förtydligas.

Kommunens arbete med matfrågor har också behandlats tidigare i Inriktning för skol- och omsorgsmat skjuts upp i Smedjebacken.

Juridisk förankring och miljöbalken

Kommunen vill se en starkare juridisk förankring i strategin. Smedjebacken föreslår att dokumentet uttryckligen hänvisar till 3 kap. 4 § miljöbalken om brukningsvärd jordbruksmark för att underlätta den fysiska planeringen. Kommunen efterlyser också en tydligare koppling till miljöbalkens hänsynsregler när strategin använder begrepp som hållbarhet, robusthet och cirkularitet.

Det gäller särskilt avsnitt som rör industriell symbios, restströmmar och effektivare tillståndsprocesser. Enligt remissvaret bör strategin här tydligare visa hur målen ska förenas med gällande miljölagstiftning.

Ekonomi och offentliga måltider

Ekonomin lyfts som en kritisk faktor för genomförandet av strategin. Smedjebacken framhåller att lokal och regional mat är viktig men ofta dyrare på grund av mindre volymer, säsongsvariationer och transportkostnader. För kommunala måltidsverksamheter med stora volymer och begränsade budgetar behövs därför realistiska finansiella förutsättningar om strategins ambitionsnivå ska kunna uppnås.

Kommunen efterfrågar också mer praktisk vägledning kring upphandlingskrav. Syftet är att både gynna regionala producenter och säkerställa krav som fungerar i den dagliga verksamheten.

Stöd till mindre slakterier och förädlingsanläggningar

En annan huvudpunkt i remissvaret är behovet av stöd till mindre slakterier och förädlingsanläggningar. Smedjebacken beskriver dessa som viktiga för den lokala livsmedelsförsörjningen, men menar att aktörerna har svårt att klara regelverk och investeringar.

Kommunen anser att strategin tydligare bör beskriva hur sådana verksamheter kan få bättre vägledning, stödstrukturer och mer förutsägbara processer.

Långsiktiga resurser och befintliga nätverk

I remissvaret varnar Smedjebacken för ett alltför stort beroende av kortsiktiga projektmedel vid genomförandet av strategin. Kommunen förespråkar i stället långsiktiga regionala resurser för samordning och genomförande.

Kommunen lyfter också vikten av att befintliga nätverk tas tillvara innan nya strukturer byggs upp. Som exempel nämns nätverk inom offentlig gastronomi och kostnätverk i Dalarna.

Tidsplan och nästa steg

Nästa steg är att Region Dalarna, genom Regionala utvecklingsnämnden, arbetar vidare med förslaget till Livsmedelsstrategi 2.0 utifrån inkomna remissvar. Smedjebackens synpunkter ingår därmed i det underlag som används när den slutliga regionala strategin tas fram.

Källa: Kommunstyrelsen, 8 september 2026, § 102.